Skip to content

En flygblogg till

PPL-aspirant, därför att det är härligt att flyga och känna att man faktiskt klarar av det.

Det skulle ju gå så bra. Riktningen visste jag ju, efter lite strul med radion vilket ledde till en landning efter första starten och 10 min flyg, startade jag igen med siktet inställt på Hovetorp och Sektor Ören. Bytte till Östgötakontroll strax innan Hovetorp och fick kontakt med Norrköping. Sen var det det här med att flyga över ett vinterlandskap, att inte urskilja skillnaden mellan sjöar och fält. Att tänka jag ska syd-ost och flyga ost. Jag fick från Östgötakontroll ”IVARIVAR är du orienterad?” Och det var väl ungefär här jag gjorde första felet. Istället för att erkänna att jag var LOST sa jag ”Någorlunda”. Och puttrade vidare. Tänkte inte på kompassen, hade näsan i kartan. Och skämdes. 

För det var ju så fruktansvärt pinsamt. Jag har suttit och lyssnat på radiokom på youtube och rågarvat åt personer som inte vet var de är. ”IVARIVAR du får åka tillbaka mot stan” sa Östgötakontroll till slut. ”Du är vid sjön Yxningen” Jag letade och letade efter sjön men hittade den inte. ”Jag åker tillbaka” sa jag och försökte låta cool. Sen började jag fippla med kursgyrot som hade vandrat, Kompassen snurrade hej vilt och det blev bara så fel allting! Jag såg rök från en skorsten och tänkte det var värmeverket hemma. Men upptäckte sen det var Händelö utanför Norrköping. Komigen, liksom. Såg ett samhälle och tänkte det var Åtvidaberg. Men det var Söderköping. 

Inte ett rätt. 

Efter anvisningar från Östgötakontroll (vi sket i in- och utpasseringspunkter) höll jag kursen jag fick över radion. Trafikkontrollen höll också kvar mig på radion. (pinigt!!) Jag ombads rapportera när jag hade Saabfältet i sikte. Jag flög över ett litet samhälle och drog den korrekta slutsatsen att det var Linghem. Så fel ute hade jag alltså varit. SÅ FEL! Rapporterade jag såg Saab och bytte till Saabradio. Landade och skämdes ögonen ur mig när jag mötte min lärare på marken. 

Det var fler som hade lyssnat på min radiokonversation med Östgöta. Min lärare hade också pratat med dem på telefon. Alltså, kom igen. Kan det bli mer pinsamt? Jag skulle ju klara det här. Jag är ju skittuff, jag tyckte jag kunde det här. Jag hade längtat efter att få flyga iväg själv, lämna trafikvarvet och flyga ensam över landskapet. Men jag klarade inte av det. Tacksam för den lugna och förstående flygledarkillen. Försöker att inte tänka på hur alla drev med mig. För det gjorde nog ingen egentligen. Fick höra av de på marken att det är lätt hänt, svårt flyga över snölandskap, nån hade gjort liknande fel. 

Lesson learned: Ha STENKOLL på kompass och kursgyro! Och BE OM HJÄLP. 

Annonser

Taggar:, , ,

%d bloggare gillar detta: